Det finns en rad olika rastreringsmetoder, med olika för- och nackdelar vad gäller enkelhet och detaljåtergivning. Nedan följer förklaringar till de vanligaste.
Grafisk teori
- för den vetgirige -
Arkiv för 'Rastreringsmetoder'
Tabellrastrering
Tabellrastrering fungerar så att originalbilden delas in i ett antal lika stora kvadratiska rasterceller.

I varje rastercell beräknas sedan medelvärdet för grånivån. Detta medelvärde säger med vilken rasterpunkt, från ett ”rasteralfabet”, originalrastercellen skall ersättas. Rasteralfabetet består av successivt växande punkter.
Denna metod behåller den genomsnittliga grånivån i bilden, men förlorar information om detaljer. För att kompensera för detta måste utbilden ha mycket högre upplösning än originalbilden.
Tröskelrastrering
En metod som behåller detaljer, såsom tunna linjer och skarpa kanter, bättre än tabellrastrering är tröskelrastrering.

Istället för en fast uppsättning rasterpunkter används en så kallad tröskelmatris. Värdet för originalbildens bildpunkter jämförs sedan en och en med värdet för motsvarande punkt i tröskelmatrisen. Då bildpunktens värde är mindre än tröskelvärdet sätts utbildens värde till 0 (otryckt yta), annars till 1 (svart yta). Tröskelmatrisen jämförs med alla rasterceller över hela originalbilden.
Nackdelen med tröskelrastrering, om den jämförs med tabellrastrering, är att grånivån inte alltid blir exakt. Det övervägs dock av dess detaljåtergivning.
Båda ovanstående metoder kan använda såväl samlad, som sprängd, rasterpunkt.
Rastrering med felspridning
Rastrering med felspridning, som även kallas ”error diffusion” efter dess engelska namn, ger ett bra resultat med fina detaljer.

Metoden är stokastisk till sin natur och fungerar så att originalbilden trösklas punktvis mot en förutbestämd tröskel, som ligger någonstans mellan svart och vitt. Den tar sedan fram storleken av det fel som görs då representationen sätts till antingen vitt eller svart. Detta fel sprids till intilliggande, otrösklade, pixlar med hjälp av felspridningskoefficienter (felfilter).
Rastrering med felspridning kan ge ett brusigt intryck. Dock är ögat ganska överseende med detta. Metoden är dock mer beräkningstung än tabell- och tröskelrastrering, men med dagens utveckling på datorer är det inte längre något större bekymmer.